Gustafsson, Henrik

f. 8.7.1934
d. 9.10.2024

Den tidigare landshövdingen på Åland, vicehäradshövding Henrik Gustafsson har avlidit 90 år gammal. Han föddes i en lärarfamilj i Mariehamn 1934, blev student från Ålands lyceum 1953 och studerade därefter juridik i Helsingfors.

Efter avlagd examen återvände han 1960 till Åland och blev stadssekreterare i Mariehamn. År 1962 utnämndes han till landskapskamrer vid Ålands landskapsstyrelse där han  framför allt blev en skicklig budgetmakare. Han övergick 1973 till den då nyinrättade heltidstjänsten som Ålands landstings (numera lagtinget) sekreterare där han fick möjlighet att  utveckla arbetsformer och rutiner vid sidan av uppgifterna som talmannens högra hand och sekreterare i landstingets finansutskott.

I landstinget fick Henrik Gustafsson ledamöternas starka förtroende som en kunnig, effektiv och opartisk tjänsteman. När posten som landshövding på Åland blev ledig föreslog därför landstingets talman i enlighet med självstyrelselagens föreskrifter att president Mauno Koivisto skulle utnämna Gustafsson till ny landshövding. Han tillträdde tjänsten från nyåret 1983 och innehade den till sin pensionering 1999. 

Den åländska landshövdingens ställning och uppgifter härleds från Nationernas förbunds beslut om Åland 1921. Landshövdingen företräder statsmakten i det självstyrande öriket och fungerar därigenom som ett kitt mellan rikets och landskapets myndigheter och organ. Med sin sakliga och lugna framtoning och ett mångsidigt kontaktnät hade Gustafsson de bästa förutsättningar att främja relationer i båda riktningarna. 

Till landshövdingens uppdrag hör ordförandeskapet i den partssammansatta Ålandsdelegationen, ett sakkunnigorgan i frågor rörande självstyrelselagens tolkning och tillämpning. Henrik Gustafsson betecknade själv detta uppdrag som den största och mest grannlaga delen av sitt ämbete. Särskilt arbetskrävande var uppgiften att verkställa den årliga ekonomiska avräkningen mellan riket och Åland enligt det regelverk som bestod fram till dess att den nya självstyrelselagen trädde i kraft 1993. Gustafssons tidigare erfarenheter från budgetarbete i landskapsstyrelsen och landstinget var här till stor nytta. 

Henrik Gustafsson upprätthöll sitt ämbete med en förhållandevis låg profil. I sina årliga tal vid det åländska parlamentets öppningsceremoni kunde landshövdingen ändå belysa och förklara aktuella frågor och problem i relationerna mellan Åland och riket vad gällde både lagstiftning och ekonomi. I samband med den s.k. daleraffären i början av 1990-talet gjorde han med stöd av sina befogenheter  ett uppmärksammat inspel angående den dåvarande landskapsregeringens agerande och lagtolkning och kunde senare bidra till en för alla parter acceptabel lösning av frågan. 

Under beredningen av  den nuvarande självstyrelselagen för Åland verkade Gustafsson som vice ordförande i den s.k. Olsson-kommittén. Han fick där ett särskilt ansvar för hur de ekonomiska relationerna mellan riket och Åland skulle reformeras, ett arbete som resulterade i den klumpsummemodell som gäller idag.

När kommerserådet Anders Wiklöf grundade Östersjöfonden i slutet av 1980-talet hade Henrik Gustafsson en viktig roll som dennes rådgivare. Han verkade sedan som fondens delegationsordförande under lång tid.

Henrik Gustafsson växte upp i en familj där kultur och läsning värderades högt. Föräldrarna Karin och Karl blev legendariska när de långt in på 1960-talet var ansvariga för biblioteksverksamheten i Mariehamn. Sonen Henrik ärvde deras intresse för litteraturen. Efter sin pensionering 1999 valdes han till preses för Ålands kulturstiftelse och behöll posten i tolv år.  Han verkade aktivt för att på olika sätt främja  stiftelsens syften att stöda forskning, vitterhet och konst. Han planerade och genomförde stiftelsens 50-årsjubileum år 2000, engagerade sig i förvaltningen av stiftelsens fonder, drev på det omfattande arbetet att utge ”Det åländska folkets historia”, initierade flera andra publikationer och ägnade stort intresse åt att förvalta författaren Anni Blomqvists litterära kvarlåtenskap och fastigheter som genom hennes testamente tillfallit stiftelsen. 

Henrik Gustafssons liv och gärning präglades av det officianten vid jordfästningen kallade hans positiva nyfikenhet på livets alla aspekter, av  bred allmänbildning och betydande social kompetens samt av ett genuint intresse för samhälle, kultur och historia. 

Lars Ingmar Johansson
Henrik Gustafssons efterträdare som Ålands lagtings sekreterare och som preses för Ålands kulturstiftelse