Ahlskog, Holger

f. 19.1.1931
d. 22.5.2024

Det sorgebud vi mottog i slutet av maj 2024 kom kanske inte helt oväntat. En aktiv medmänniska, en god vän hade lämnat jordelivet, efter en seg kamp mot liemannen.

Det är inte möjligt att teckna en fullödig bild av Holger Ahlskogs väsen och hans gärningar. Här några plock från hans aktiva tid i olika sammanhang och från olika gemensamma tillfällen tillsammans med hans kolleger och vänner.

Holger Ahlskog föddes i Gamla Vasa i en stor syskonskara. Efter avlagd studentexamen vid Vasa svenska lyceum 1950 inledde han sina studier vid Åbo Akademi med nordisk historia som huvudämne. Utöver detta akademiska vitsord ibland annat nordisk kulturhistoria och folklivsforskning, statskunskap, svensk litteratur och pedagogik för att avlägga filosofie licentiatexamen 1959.

Holgers tid som lärare, rektor, lärarutbildare och forskare var lång och omfattande. Han kom efter många år som lektor (1956-63) och rektor (1974-77) vid Grankulla samskola, som lektor (1963-66) vid Vasa svenska flicklyceum och (1966-71) vid Vasa svenska lyceum att verka som didaktiklektor i historia och samhällskunskap vid Pedagogiska fakulteten i Vasa (1977-94). 

Hans intresse för historia och inte minst det skolhistoriska perspektivet kom tidigt till synes. Speciellt kan nämnas hans populärt gjorda framställning av väsentliga drag i Wasa trivialskolas historia. Skolan, Schola Trivialis Wasensis, som flyttades från Nykarleby år 1684 till Vasa (till Gamla Vasa) kom att bli hemvist för många berömda personligheter under de kommande århundradena. Denna synnerligen intressanta uppsats ingår i Svensk-Österbottniska samfundets årsbok 1983–84.

Under sina många år vid Pedagogiska fakulteten utvecklade han historieundervisningens didaktik på ett berömvärt sätt. Många av dagens lärare i historia vid de finlandssvenska grundskolorna och gymnasierna har under auskulteringsåret tagit del av Holgers föreläsningar och de har framhållit hans förmåga att framlägga historieundervisningens didaktik på ett såväl lättfattligt som nyttigt sätt med tanke på deras fortsatta bana som lärare i historia och samhällskunskap.

Allt detta ledde till att han blev en självskriven författare av läromedel för grundskolan och det nya, kursformade gymnasiet. I början av 1980-talet rådde det brist på läroböcker i historia både i grundskolan och i gymnasiet. Min kollega i Tammerfors, lektor och sedermera rektor Mark Wallenius, framhöll ofta det goda och det trevliga samarbetet han hade med Holger, då de tillsammans utformade de nya läromedlen i historia för gymnasiet. Holger var noga med att poängtera att han inte under sina 30 år som läroboksförfattare hade skrivit en enda bok ensam. Detta visar att han aldrig ville framhålla sig själv eller sin förmåga att utveckla läroämnet historia i våra skolor.

Jag inbjöd Holger som talare till Tammerfors i samband med Självständighetsdagen för cirka 20 år sedan. Hans eminenta tal till skolans elever och lärare vid morgonsamlingen i Svenska samskolan i Tammerfors och följande dag hans anförande på Svenska Klubben i Tammerfors lämnade ingen oberörd – insiktsfulla och på samma gång pedagogiskt väl framförda tal.

Holger var engagerad i många olika föreningar och i olika nämnder och sammanslutningar: styrelsemedlem och ordförande i Hörseltjänst r.f. 1973–2007; styrelsemedlem i Söderström & Co Förlags 1981-2001; medlem av Åbo Akademis styrelse 1981-83, 90-91; medlem av SLS:s nämnd för historisk forskning 1982-92 samt ordförande i Korsholms skogsvårdsförening 1982-94.

Vi, hans vänner, minns Holger med saknad men även med tacksamhet. Han hade en förmåga att skapa trivsel och glädje i goda vänners lag. Visst minns vi hans sprudlande skratt och hans trevliga berättelser, i vilka man alltid kunde ana ett djup. En vers som han gärna citerade vid olika fester och gemensamma middagar, var biskop F M Franzéns dikt ”Lifvets njutning”

Sörj ej den gryende dagen förut
Njut av den flyende varje minut
Rosornas doft,
Druvornas ånga,
Skynda att fånga.
Yngling! De vissna – du själv är ett stoft.

Holger sörjs närmast av sin maka Greta samt dotter och son med familjer.

En hedersman har lämnat oss! Frid över Holgers minne!

Folke Jungner
vän och kollega