f. 24.11.1955
d. 10.10.2024
Översättaren och fotografen Staffan Wigelius, född den 24 november 1955 i Helsingfors, avled oväntat i sitt hem i Stockholm den 10 oktober 2024. Han blev student vid Munksnäs Svenska Samskola 1974 och studerade historia vid Helsingfors universitet i ett par år innan han flyttade till Stockholm där han bodde fram till sin död.
Staffan var språkmänniska ut i fingerspetsarna, alltid engagerad i att finna de rätta orden för varje sammanhang. Det föll sig därför naturligt att han valde översättarens yrke. Huvudparten av sin yrkesgärning utförde han som tv-översättare för Sveriges Television. Kraven och begränsningarna i uppgiften var en utmaning som tilltalade honom. Han hade ett brett intresse för politik, teknologi och kultur och särskilt för de olika idiom, sociolekter och dialekter som hörde ihop med olika sidor av samhällslivet. Att tolka verser, idiomatiska uttryck och personliga talesätt roade honom mycket och där fick han uttryck för den humor som var en viktig del av hans personlighet. Staffan var även verksam som skönlitterär översättare. Viktigast var hans tolkningar av den finske författaren Olli Jalonens mångskiktade romaner där Staffans analytiska förmåga och noggrannhet kom väl pass när deras komplicerade strukturer skulle benas upp och överföras till smidig svenska.
Men Staffan var inte bara en ordmänniska utan också en utpräglad visuell begåvning. Under senare delen av sitt liv var han flitigt verksam som fotograf. Särskilt intresserade det honom att som gatufotograf iaktta stadens puls och förändringar. Han företog långa promenader i sin hemstad Stockholm, men också i olika europeiska metropoler, alltid med kameran beredd, och lyckades fånga sin tid och dess flyktiga uttryck. Motivskalan var vid, från hektiska situationsbilder till lyriska meditationer som också kunde föra honom bort från vimlet för att iaktta stadens parker och stränder. Staffan var också starkt intresserad av fotokonstens tekniska utveckling och ägnade mycket tid åt att fördjupa sig i bildbearbetningens finesser. Han förhöll sig fördomsfritt och nyfiket också till AI-teknikens nya möjligheter, vilket han visade på sin sista utställning, en av många som han deltog i under de senaste åren. En del av hans fotografier hänger fortfarande på en italiensk restaurang på Söder i Stockholm. Också på Staffans hemsida bildsprak.nu lever Staffans texter och bilder vidare.
Till Staffans övriga intressen hörde resor, särskilt till favoritlandet Italien, och musik.
Staffan var en aktiv och utåtriktad människa med stort intresse för sin omvärld, samtidigt intensivt engagerad i att skapa sig en hållbar världsåskådning. Att samtala med honom var ett äventyr, man lärde sig ständigt nya saker. Ofta punkterade han med sin skarpsynthet sådant man hade tagit för givet. Tillsammans skrattade man ofta åt världens alla märkvärdigheter.
Staffan sörjs närmast av sina syskon och syskonbarn med familjer, och av många vänner.
Michel Ekman, Lotta Wigelius-Wulff, Joachim Wigelius
vän, syster och bror