Oker-Blom, Christian

Professorn i bioteknik vid Jyväskylä universitet, Ernst Gustaf Christian Oker-Blom, dog bruten av en svår sjukdom den
28.2.2009 i sitt hem i Esbo.
Christian eller Kricke Oker-Blom föddes den 18.10.1952 i Helsingfors. Han blev student vid Nya svenska läroverket, Lärkan, 1971 och inledde efter militärtjänsten sina studier i biologiska ämnen och kemi vid Helsingfors universitet. Han blev fil. kand. 1977, fil.lic. 1981 och disputerade för doktorsgraden 1984 med en avhandling om Rubella viruset. Han arbetade som toxikolog vid Medica och senare som molekylbiolog vid HU:s institutioner för virologi och genteknologi. Därefter fick han anställning som bland annat produktchef vid diagnostikutvecklingsföretaget Labsystems. 1987–1989 var han postdokforskare vid professor Max Summers avdelning för entomologi vid Texas A & M University, USA. I Finland blev Christian Oker-Blom överassistent vid Abo Akademis avdelning för biokemi och farmaci och senare docent i molekylbiologi.
1995–1997 innehade han en äldre forskartjänst vid Finlands Akademi och därefter verkade han som specialforskare vid Statens tekniska forskningscentral och vid HU. År 1999 utnämndes han till professor i bioteknik vid Jyväskylä universitet, en tjänst som han skötte till sitt insjuknande. Christian Oker-Blom var en saklig ledare, en inspirerande föreläsare och handledare, samtidigt var han en innovativ forskare och koordinator. Han var även uppskattad internationellt inom olika forskningsprojekt. Hans intresse för industriell tillämpning av forskningsrön skapade nya kontakter till näringslivet.
Hans publikationsförteckning omfattade närmare hundra vetenskapliga artiklar. Vid sidan av sin akademiska karriär hade Kricke tillsammans med familjen ett stort umgänge. Många av hans vänskapsband knöts under skoltiden. Flera av dem blev bestående, bl.a. ”Lunchklubben” där en skara klasskamrater och vänner träffats regelbundet på samma restaurang sedan mer än 30 år. Tack vare sitt otvungna och vänliga sätt kom Kricke i kontakt med ett vitt spektrum av människor. I sällskap av dem intog Kricke, som en ovanligt snäll och humoristisk person, en central roll utan att vara dominant. Han behandlade sina medmänniskor med värme och uppriktighet och vann deras förtroende och respekt. Ett exempel var hans 50-årsdag, som firades med ett hundratal deltagare. Och som så ofta vid tillställningar i det gästfria Oker-Blomska hemmet fattade Kricke senare på kvällen sin gitarr och sjöng och spelade vackra ballader.
Bakom den glada fasaden fanns också en annan man, en djupsinnig och i viss mån sorgmodig personlighet, som ofta funderade på livets realiteter. Här vägleddes han av den livsinställning och de värderingar han fått av sin far, arkiater Nils Oker-Blom. Till Krickes fritidsintressen hörde förutom restaurering av gamla fordon och byggnader även versskrivning och musik. Han sjöng i Akademiska Sångföreningen och i Grankulla Kammarkör. Hans praktiska läggning hade stor betydelse på sommarställena i Tenala och Västanfjärd. Bergtorp var både en symbolisk hamn och en fast punkt i tillvaron.
Efter sitt insjuknande koncentrerade han sig på sin familj och sina närmaste vänner. Han var mån om att stärka banden inom familjen och trygga samhörighetskänslan. Sin sjukdom bar han med stor värdighet. Enligt Krickes önskan formades vården i slutskedet i hemmet av Esbo hemsjukhus och läkarhustrun Anne.
Kricke sörjes närmast av hustrun Anne, de nu fullvuxna barnen Andreas och Daniela, samt mamma Cotty och syskonen Teddy och Macke med familj. I deras saknad deltar en stor skara släktingar, vänner, kolleger och arbetskamrater. En långvarig och god vän har gått bort alldeles för tidigt.

OLOF BISTRÖM professor, studiekamrat och långvarig vän
MIKAEL PAUL EM, CGR, klasskamrat och långvarig vän