Elo, Ann-Charlotte

f. 20.9.1936
d.8.7.2022

Älskade Mommo,

Många minns dig som Chotte – barnträdgårdstanten och scouten. Andra kommer ihåg dig som festfixare på Klubben, ringdanslärare, korist i otaliga körer, körledare och musiklärare. Du var ju med överallt. För allt det här arbetet för barnen runtom dig belönades du med Fredrika Runeberg-priset 1989. Du knöt vänskapsband som trotsade både tid och rum. Dina vänner berättar uppskattande om din skarpa humor och ditt klingande skratt. Ditt sinne för humor hjälpte dig säkert också under svåra stunder, och det höll du med dig ända till slut.

Tomheten och saknaden efter dig är för stor för att begripa. I sorgens tid kan vi kanske ändå finna lite tröst i att du hade ett så rikt liv, fyllt med sång, resor och gemenskap. De otaliga utmärkelserna du tilldelades under ditt liv motiverades ofta med ditt ständiga engagemang och din smittande entusiasm. För oss barnbarn var ändå “världens bästa Mommo” din viktigaste uppgift och största bedrift.

Du var den som skapade traditioner för släkten. Som gjorde julen med de mest finurliga julgransdekorationer och de legendariska pepparkakorna. Vi är nog de enda i världen som kan titulera sig Magister i Julgransdekoration, och det gör vi med stolthet. Vi fick ju lära oss av Mästaren själv.

Du trollade fram både frukost, lunch och middag – trots att du egentligen inte var så intresserad av matlagning (kräftkalas och kastanjer var mera din grej). Du tog med oss på teater, konserter och till svamp- och blåbärsskogen. Din kärlek för naturen smittade av sig och med dig lärde vi oss att uppskatta blommorna, insekterna, havet och skogen.

Du släpade med oss på loppis och samlarmässor och lärde oss att uppskatta det gamla och fyndade. För att inte glömma sången. Din sång fanns där då vi föddes och den har följt med oss ända sedan dess. Tack vare din sångarglädje kommer våra liv att ackompanjeras av de hundratals sånger och visor som vi lärt oss av dig. Det är en otroligt värdefull skatt du gav oss, Mommo.

Du var den som försökte lära oss sticka, virka, brodera – med väldigt varierande framgång. Ändå fortsatte du uppmuntra och tittade på oss med beundrande blick. Du applåderade åt våra kojor, teckningar, modeshower och vad vi än hittade på.

Du var den som satt Baywatch på stranden medan vi hoppade i vågorna på Stora stranden. Och den som stekte plättar åt oss efteråt. Som i bastun hittade på att tvätta våra hår med “prinsesschampo” när inget annat ville duga.

Du högläste Mumin för oss tills vi somnade och hittade på nya äventyr när vi vaknade. Din värme och trygghet bär vi med oss vidare i livet. Att vara ditt barnbarn är ett privilegium vi aldrig kommer att glömma.

Tack Mommo för livet vi fick med dig. Vila i frid. (Och hälsa Mofa!)

Barnbarnen Lotta och Miisu

   Ann-Charlotte Elo mottog SFV:s Folkbildningsmedalj år 1983.