Torvalds, Meta

Född: 14.1.1922 i Korsholm
Död: 10.2.2012 i Abo

En finlandssvensk – ja, finländsk – journalistlegend har gått ur tiden. Meta Torvalds avled den 10 februari i sviterna av en tids sjukdom. Hon hade kort innan fyllt 90 år.
Det var en riksnyhet när Meta Torvalds 1971 tillträdde som chefredaktör för Åbo Underrättelser. Aldrig tidigare i finländsk presshistoria hade en sådan uppgift anförtrotts en kvinna. I dag är det föga märkvärdigt, men för bara 40 år sedan var det rubrikstoff i huvudstadsmedier; någon drog visst rentav till med ordet ”akkavalta” i rubriken – redaktionschefen hette Yrsa Lindroos. Det var ingen nybörjare som tog vid efter Jakobstadsfödda Peter Strömsnäs korta egid. Strömsnäs i sin tur hade efterträtt Lars Mustelin som bara några år tidigare tagit över efter Meta Torvalds make Ole Torvalds. De kom tillsammans till Åbo Underrättelser redan 1948 efter ett par år på Österbottningen. Ole Torvalds verkade som chefredaktör åren 1958-67.
Meta (Elin Margareta) Torvalds, född Gyllenberg, föddes den 14 januari 1922 i Korsholm men växte upp i Nykarleby, ett faktum hon gärna tog upp då vi samtalade på senare år. Naturaliserad Åbobo med bostad intill Vårdberget och mångsidigt aktiv som hon var för det svenska Åbo, var barndomsstaden henne mycket kär.
Meta Torvalds kom att bli mångårig kollega med, och sedan förman till min far, och även jag kom i början av åttiotalet att ha henne som en av mina chefer under ett kortare vikariat på ÅU. Hon hade dock vid det laget trappat ned från chefredaktörsposten och titulerades andra redaktör. Den posten besatt hon till sin pensionering 1985. Meta Torvalds belönades på flera sätt för sin livsgärning. Hon erhöll Finlands svenska publicistpris 1975, Kyrkans informationspris 1983 och blev hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi 2002. Meta Torvalds var en sjyst chef med bestämda åsikter framförda på ett hjärtevarmt sätt. Den karakteristiken kan väl gälla också för hennes ledarpenna. Hon var en stilist av den gamla skolan, noga med sina formuleringar och med suverän känsla för språket. Hon kommenterade både stort och smått.
En typisk Metaledare kunde ha rubriken ”En sorglustig träta”. Hon förenade solid och bestämd borgerlig liberalism med klarsynt feminism. Meta var tidig kvinnoprästförespråkare, och jag minns hur fånigt hon tyckte det var med bestyret då ÅU skulle ställa till med luciaval. I bokverket Vem och vad uppger hon som specialintresse ”vårt behov av en frisinnad tro”.
Torvalds sista år kantades av sorgen över dödsfall i den nära familjekretsen, och det var en bekymrad Meta jag talade med i telefon den sista gången vi hade kontakt med varandra för snart ett år sedan. Ändå gav hon sig tid att utväxla synpunkter om frågor i tiden. Jag minns min äldre kollega med värme och respekt.

Henrik Othman,
bitr. chefred. för Österbottens Tidning

--
Foto: Maria Thölix