Aalto, Alec

f. 24.9.1942
d. 24.12.2018

Ambassadör Alec Aalto avled på julaftonen i en snabbt framskriden cancer. Han var sitt frånfälle 76 år gammal.
Alec Aalto hörde till de mångsidigt begåvade personer, som under sin karriär hann pröva på ett flertal yrken. Att det blev juridiken och inte musiken var från början ingalunda klart, han studerade både vid Sibelius-akademin och Helsingfors universitet. Efter juriskandidatexamen i Helsingfors fortsatte studierna i Oxford med internationell rätt och nationalekonomi som huvudämnen.
Den första karriären – journalistens – inleddes under post graduatestudierna i Oxford. Framgångarna i rappor­teringen från England ledde till en anställning vid Rundradions svenska nyheter, där han tidvis verkade som nyhetschef. Efter Rundradion följde tjänsten som presschef för Helsinki Consultations (Europeiska Säkerhetskonferensen första skede) 1972. Följande steg blev en period som statrådets informationschef 1973–1975.
När Keijo Liinamaa 1975 fick uppdraget att bilda en tjänstemannaregering kallade han Alec Aalto till posten som statsministerns sekreterare.
Följande etapp blev ett inhopp i näringslivet såsom direktör med ansvar för information och samhällsrelationer i det statliga energibolaget som då hette Neste 1976–1978. Ett inte alldeles problemfritt uppdrag då diskussionerna om bolagens öppenhet och miljöansvar redan hade börjat.
Den tredje karriären, diplomatens, inleddes 1979 då han blev chef för utrikesministeriets press- och kulturenhet. Därefter följde posterna som ambassadör först i Wien, sedan i Rom och som den sista, posten som ambassadör i Stockholm.
Däremellan hann han vara statssekreterare och chef för statsrådets EU-­sekretariat och det är väl här han gjorde sin tyngsta insats. Från 1997, då sekretariatet skapades, till 2003 verkade han såsom dess chef och statsekreterare. Han var en av de centrala personerna då det gällde att dra upp riktlinjerna för Finlands EU-politik och agerande i den Europeiska Unionen.
För den bredare publiken blev han trots allt antagligen bättre känd genom sina regelbundna kolumner i Hufvudstadsbladet, där han från ett Stockholmskt perspektiv kommenterade politiska händelser.
Efter pensioneringen ägnade han sig i stor utsträckning åt sitt stora intresse musiken. Han var en utmärkt pianist och ackompanjatör. Han sjöng i Musikhusets kör och var ordförande för Delegationen för Musikhusets stiftelse från 2010 framåt.
En bild av hans intellektuella bredd och kapacitet ger det att han efter pensioneringen bland annat skrev två radiohörspel och en teaterpjäs, Rådgivaren, som uppfördes på Kaupunginteatteri/Lilla Teatern 2015.
Med Alec Aalto har vi förlorat en mångsidig begåvning, en omtyckt chef, en trofast vän och – som många av hans vänner har karakteriserat honom – en verklig gentleman.
De närmaste sörjande är hans hustru Merja och dotter Annina med familj samt tre bröder med familjer. Alec hann uppleva glädjen i att bli morfar och lille Walter blev hans ögonsten.
Till de sörjande hör naturligtvis också en stor skara vänner och kolleger från musiklivet och förvaltningen.

Tom Grönberg, Paavo Lipponen, arbetskamrater
Johan Aalto, bror